I paketen så fanns det detta :)
Jag tycker det är jättesvårt att köpa presenter till Markus då han redan har allt! Däremot fick han GTA IV till vårat PS3 av jobbarkompisarna vilket nog var en av dom bästa presenterna han fick.
Nu ska vi på bio strax och se Harry Potter :)
Gratulerer med dagen eller Alles Gute zum Geburtstag.
Har vart lite upptagen med firande av Markus födelsedag (firade igår) så det är anledningen till att jag inte hunnit blogga. Blir mer idag i alla fall.
Hade jobbfest i torsdags i alla fall, jag kom hem klockan 8.00 och Markus kom hem 9.30 (säjer ganska mycket). Efter några timmars sömn mådde vi båda som vi förtjänade och när jag gick till jobbet klockan 22.00 var jag säker på att jag skulle dö. Jobbade 1,5 timme och sen gick jag hem och slocknade på några sekunder.
Och igår så var vi och åt middag i restaurangen, sen festande med lite jobbarkompisar - jättetrevlig kväll och Markus är nöjd så det är ju skönt :) Nu är det bara en slapparsöndag kvar och sen börjar en period med rätt mycket jobbande och mindre festande.
Nu ska jag ta och väcka killen så han får öppna sina presenter som han tjatat om hela gårdagen ;)
Jag ska baka en födelsedagskaka till Markus idag. Det är ungefär en miljon ingredienser och den tar 1 timmes effektiv tid att baka… ojjojjojj, hur ska detta gå?
För er som inte vet är jag ungefär världens sämsta på att baka… ingen hemmafru med andra ord!
Det känns inte alls tungt för mej att känna slutet på sommaren.
Är min tredje säsong med sommar då jag spenderade vintern i Nya Zeeland där jag upplevde en sommar som aldrig förr. Så det var 1,5 år sen jag upplevde en hel vinter. Så jag njuter av att det börjar mörkna lite ute nu, jag längtar som aldrig förr efter att få ha mysiga höstkläder, se löven gulna, se första snön falla, uppleva en mörk jul, ett nyår och åka ner till stugan, köra skoter, åka snowboard osv.
Det har varit är fortfarande en underbar sommar och jag njuter av varje sekund, men jag är inte bitter över att den faktiskt rinner mot sitt slut.
Jobb, jobb, jobb.
Men det är väl därför jag är här, för att tjäna pengar alltså. Fast inte är det alltid så kul när solen steker utanför och man egentligen bara vill ha tid att hoppa i en sjö någonstans här under fjällen. En vacker sjö i Nordnorge. Har fortfarande inte badat här och snart är sommaren över, det är ganska tragiskt egentligen. Ingen fjälltur har jag varit på heller och det lovade jag ju mej själv att jag skulle ta mej för. Men man är väl för lat som vanligt, även om jag vet att jag älskar det :)
Ohwell. Något som jag också saknar är att shoppa på riktigt. Här finns inget rejält och det lutar verkligen mot London nu, fast mest ser jag framemot Nottingham och till och med Burton-on-Trent. Är lite rädd över att åka till England igen dock. Känns som att något finns ouppklarat där, det gnager i bakhuvudet men jag vet inte vad det är. Känns som att någon kommer ta fast mej i tullen och sätta mej i fängelse eller nåt. Eller så har jag bara ångest över att träffa Mandy. Sista gången jag pratade med henne var väl ca 2 år sedan då hon skrek i mitt öra “YOU’RE DISGUSTING!”. Skyller ingenting på henne, jag var bara ung och dum och hade jag kunnat hade jag gjort om hela min tid i England - men det är lätt att vara efterklok. Så många människor man sårat i sin tid, så många man har svikt, så många som ser ner på en… dom personer som aldrig kommer lita på en igen. Det känns hårt, men samtidigt har jag ju ingen annan än mej själv att skylla. Alla gör misstag, men vissa gör grövre misstag än andra. Jag önskar att jag kunde ändra på mina. Eller i alla fall ha ha en chans att be om ursäkt och tas på allvar för en gångs skull. Jag är uppriktigt sagt ledsen för alla fel jag gjort, men hur lär man sej annars? Kanske jag någon gång för tillfälle att göra upp för dom saker jag gjort fel i mitt tidigare liv. Men det är nog bara min historia och den kan ju inte ändras, bara slutet på den och det är jag som har kontroll över det. Vissa gånger känner jag att jag är stark nog att göra precis vad som helst, ibland kommer dåtiden tillbaka och viskar “tänk om du misslyckas IGEN, vad skulle då folk tro om dej?” och det gör mej rädd. Man måste våga för att vinna. Och jag tror det är en liten tid kvar tills jag faktiskt vågar.
Detta svävade ut totalt, så ni som känner att ni inte orkar läsa kan spana in mina favoritjeans istället som jag aldrig fått chans att använda i denna stekande solvärme. Baggy it is. Känns som mjukisbrallor me like :)
